Brunnsparken

[ Aktiviteter ] [ BrunnsBoulen ] [ Klubbhistorik ] [ Fotoalbum ] [ BouleTips ] [ Länkar ] [ Kontakt ] [ Gästbok ]

Korta historieglimtar från Brunnsmiljön med start anno 1705
materialet är saxat från www.ronneby.se / sammanställt av Stefan Nilsson 2003-02-09

Materialet om Brunnsmiljöns historia på Ronnebys Hemsida baseras på ett examensarbete på landskapsarkitektsprogrammet vid Alnarp, SLU, av Anna Jakobsson
Reservationer för fri tolkning av materialet samt att vissa bilder har copyright från Nordiska museet och flera andra källor
För mer information se materialet i orginalform på Ronneby Brunnsparks historia

*Intro:* BrunnsBoulen utspelar sig på historisk mark, när du läst denna lilla text så kommer du att uppleva vår spelplats vackrare och mer imponerande än någonsin
Surbrunnen, som senare skulle bli den berömda Ronneby Hälsobrunn, upptäcktes år 1705 av en faktorismed från Ronneby som tidigare för sin svaga hälsas skull hade besökt Medevi brunn. Han upptäckte att jordarten vid västra åstranden söder om Ronneby liknade den i Medevi. Källvattnet på platsen påminde också till smak och utseende om det berömda Medevivattnet. Före detta brunnsläkare och amiralitetsdoktor Johan Gottschalk Tranaeus i Karlskrona konstaterade att den var en stark "surbrunn". Redan samma sommar öppnades den nya brunnen med Tranaeus som intendent. 1726 blev ett händelserikt år. Källan sinade före brunnssäsongens början. Men dåvarande intendenten och brunnsmedicus Eberhard Ferber "grävde sig ny öppning" längre söderut, den Gamla Källan. Till samma säsong fick brunnen kunglig auktorisation. Ferber lät uppföra ett brunnshus över källan och den s k brunnsplanen. (Han inrättade också ett apotek i Ronneby). Så småningom tillkom ett brunnsskänkshus som inrymde "lasarett", dvs ett par rum för de svagaste sjuklingarna, samlingssal och badhus. Brunnsskänken Carl Mattisson Pelican anlade gångar och planteringar på brunnsplanen. Strax efter mitten av 1700-talet tycks ett uppsving ha ägt rum. Därefter inträdde en svacka som sammanhängde med långvariga rättsprocesser om äganderätten till brunnen. 1700-talets anläggningar är idag helt borta.

År 1827 gjorde välkände kemisten Jöns Jacob Berzelius en vetenskaplig analys av mineralvattnets kemiska sammansättning. Resultatet visade en häpnadsväckande halt av järnsulfat och förekomst av alun. När undersökningen publicerades ökade tillströmningen av gäster kraftigt. Brunnsanstalten framhöll i sin egen annonsering att man hade landets starkaste järnkälla.

Brunnsdirektionen tillkom 1829 och en omfattande upprustning påbörjades. Ett nytt societetshus byggdes 1844 (ombyggt på 1870-talet, rivet 1896). Ett stort badhus (rivet på 1950-talet) stod färdigt 1861. Trots detta avmattades tillströmningen av gäster under 1860-talet. Alla gamla hälsobrunnar kände av konkurrensen från de stora badorter som växte upp på västkusten, sedan havsbad i stora bassängbadhus kommit på modet och rekommenderades av läkarvetenskapen.

Brunnsdirektionen beslöt utnyttja Ronnebys geografiska förutsättningar. Sommaren 1870 invigdes ett kallbadhus (rivet 1931) för havsbad på den helt orörda betesholmen Karön utanför åmynningen. Man inrättade ångslupstrafik till Karön, med turer från Ronneby och från brunnen. Därmed var Ronneby en av de få hälsobrunnar som också kunde annonsera sig som havsbadort.

Gamla källan med sin pelarburna brunnskiosk, byggd 1846, utgör anläggningens centrum. Den står kvar än idag och är ett exempel på den klassicistiska byggnadsstil som dominerade under 1800-talets första hälft.


Brunnshallen anno 1897 var ett promenadgalleri där all servering av mineralvatten skedde. Galleriet övertog därmed det gamla brunnshusets funktion.

Det gamla brunnshotellet byggdes 1897

Det gamla brunnshotellet brann ned till grunden 1959. Därmed försvann en viktig symbol för Ronneby som en utav de mest framstående kurorterna i Europa kring sekelskiftet.

Trähotellet ersattes med en ny hotellbyggnad, ritad av arkitekt Sten Samuelsson.

Det nya brunnshotellet invigdes 1961.
Det ritades av arkitekt S Samuelson, Lund.

Minnesskrift, Stockholm

Flanerande brunnsgäster framför källan
med Schweitzeriet (Rotundan) i fonden.
Teckning av C.S Hallbeck år 1877

På teckningen t.h. från 1859 står texten:

"Brunshuset vid Rotneby inneslutande 2ne källor - den enas vatten så starkt att det nästan var Odrickbart Bruns Salongen är här midt emot"
Denna bild finns på Nordiska museets arkiv (NMA) och publiceras här med museets tillstånd på www.ronneby.se varifrån vi hämtat den.

Konstnär:
Per Hasselberg
1850-1894
Yrke: skulptör och bildhuggare.

Uppväxt i Blekinge. Begav sig vid unga år till Paris, samlingspunkt för dåtida konstnärer. Bildhuggaren Francois Jouffroys blev hans läromästare.

Per Hasselberg fick sitt genombrott med Snöklockan, presenterad vid 1881 års Paris-salong. Han var en beundrare av den franska skulpturens teknikideal, men valde nordiska motiv.

Grodan föreställer en flicka som leker med en groda.

Den påbörjades 1888 och sägs symbolisera naturlivet.

Grodan används förutom som prydnad för parken även som Boule-FANNY

*1993 så tillkom ytterligare en företeelse i Brunnsparken nämligen den första BrunnsBoulen, denna hade förmodligen varit en succé redan på 1800-talet* *Till BrunnsBoulen*
Till sidans topp